Till startsidan för  kommun
Use Google to translate the web. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

DÖLJ MENY

Workshop - inredning

Hand som pekar med en penna på en ritning

Fokusgruppen har satt sig vid det stora mötesbordet för att få en introduktion till dagens ämne. På plats finns ett 20-tal personer bestående av
rektorer, lokalvårdare, vaktmästare och pedagoger från de fyra skolor som höstterminen 2017 ska bli två nya 2- parallelliga skolor. Alla är där för att förmedla sina tankar och idéer kring dagens ämne - skolornas inredning.

Det dröjer inte länge förrän första frågan dyker upp: Vad menas egentligen med lös inredning?

- Allt som inte är fastskruvat, svarar Madeleine Nordenknekt som är arkitekt på Liljewalls arkitekter, den byrå som anlitats för att rita Unicaskolan.

Med andra ord är det en hel del möbler och smarta lösningar som ska finna sin plats. Eftersom det ännu inte finns någon fysisk byggnad att gå in i och skapa sig en uppfattning kring, får fokusgruppen utgå från ritningarna. Något de gör med stor kännedom och skicklighet. Det märks att alla är väl bekanta med materialet vid det här laget.

Så många möjligheter

Ingrid Marie Eide som är inredningsarkitekt på Contekton, arkitektbyrån som fått i uppdrag att rita Prismaskolan, går igenom upplägget för dagens workshop.
Den övergripande frågeställningen handlar om hur skollokalerna ska användas på bästa sätt. 

Ett bildspel med inspirationsbilder visar exempel från liknande projekt och de möjligheter som finns när man utformar en ny skola. Det är bland annat stora trappor - så kallade gradänger, med förvaring i trappstegen, ateljéer som nyttjar både väggar och tak för att förvara material och böljande, lekfulla sittmöbler med förvaring i botten.

Efter att ha fått en idé om hur det kan se ut är det dags för fokusgruppen att delas in i fyra mindre grupper som ska diskutera var sitt ämne.

  • Hur ska vi på bästa sätt använda hemvistens nav?
  • Hur kan miljön skapa tillhörighet?
  • Hur kan vrår respektive grupprum användas på bästa sätt?
  • Hur ska vi använda basrummen?

Ett inkluderande arbetssätt

I samband med att ämnena presenteras uppmärksammar en av fritidspedagogerna vikten av att använda just ordet basrum, istället för det mer traditionella begreppet klassrum. Tanken är att komma ifrån idén att ett klassrum endast används för undervisning på skoltid. Det är då lätt att missa att rummet också ska användas efter skoltid, då fritids bedriver sin verksamhet. I projektet med de nya skolorna ligger stort fokus på att effektivt nyttja skolans alla utrymmen under så stor del av tiden som möjligt.

Alla är med på det resonemanget och diskussionen fortsätter sen till hur grupperna ska delas in. Ska de delas in efter vilken årskull man arbetar med, eller ska det vara blandade diskussionsgrupper? Efter en stunds betänkande bestäms det att grupperna ska vara blandade. På det viset kommer det in flera perspektiv på ovan nämnda frågeställningar. Arkitekterna understryker också att det inte är tänkt att man ska gå in på för många detaljer, utan tänka brett kring frågeställningarna. 

Det är bland annat diskussioner om ordval och gruppindelning som tydligt visar hur betydelsefullt det är att arbeta på det här sättet. Personal med olika arbetsuppgifter och perspektiv får tycka och tänka, både enskilt och i grupp, om hur skolan ska användas och utformas för att nyttjas på bästa sätt. Ett snabbare arbetssätt hade varit att direkt be inredningsarkitekterna inreda skolan efter deras tycke för att sen lyfta in personalen i färdiga skolor.
Det är uppenbart att alla involverade, såväl fokusgrupp som arkitekter, är mycket glada över att arbeta tätt tillsammans och på så sätt skapa en väl genomtänkt skola.

Ett stort engagemang

Grupperna får nästan en timma på sig att på var sitt håll diskutera sin frågeställning. Efteråt samlas de åter för att redovisa för alla vad de kommit fram till. Det råder inget som helst tvivel om att detta är en samling engagerade och kreativa människor som hela tiden har barnens bästa i fokus.

Redovisningen i stora drag:

  • I navet ska vara enkelt att möjliggöra en stunds vila för den som behöver, såväl som enskilt arbete och arbete i grupp.
  • Sittmöbler med förvaring i botten, gärna flyttbar.
  • Mer lekfull miljö för f-1.
  • Tillhörighet genom färgsättning/ symboler
  • Inte för mycket färg och intryck, det är svårt att sortera och ta in för många barn.
  • Tydlighet; det här är min krok, min plats.
  • Bra ljussättning för att skapa trygghet.
  • Basrummen ska vara lugna och ljusa för att bjuda in till arbetsro.
  • Viktigt med bra förvaring på rätt plats i naven och basrummen.

En frågeställning gällde basrummen och huruvida de ska delas in tematiskt/ ämnesvis eller klassvis. Många tyckte att temarum kändes oflexibla, samtidigt som de skapar tydlighet. Det var också flera som tyckte att klassen behöver ett eget rum vilket skapar gemenskap och trygghet.
Förvaring av utbildningsmaterial utanför basrummen kom också upp. På det viset låser man inte upp material inne i rummen och det blir lättare att dela på inköpen. Någon hade skissat fram en förvaringskort på hjul med smarta lösningar för elevernas egna arbetsmaterial. En annan efterfrågade brunnar på toaletterna för att förenkla städning.
Det råder inga tvivel om att uppfinningsrikedomen och engagemanget i fokusgruppen är stort!

Nästa steg

Nu väntar vi med spänning på arkitekternas förslag som kommer vara baserade på resultatet från dagens workshop. De kommer sen presenteras för fokusgruppen som då får granska och komma med synpunkter på förslagen som sedan bearbetas. 

Det ska bli riktigt spännande att följa arbetet med inredningen och framöver visa hur det kommer att se ut på Mariestads modernaste skolor. 

Skrivet av kommunikationsenheten 

Sidan senast uppdaterad: 2016-09-28

Kontakta oss

Telefon

0501-75 50 00

Adress

Mariestads kommun
542 86 Mariestad

Samarbetskommunerna
Gullspång kommuns
Töreboda kommun