Till startsidan för  kommun
Use Google to translate the web. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

DÖLJ MENY

Att skapa innehåll i två nya skolor

I artikelserien om Prismaskolan och Unicaskolan har vi bland annat skrivit om byggprocessen, arbetet med att säkra skolvägarna och partnering som samarbetsform. Men två nya skolor är så mycket mer än moderna lokaler och fungerande infrastruktur. De ska fyllas med en fungerande verksamhet och organisation också. Turen har därför kommit till att träffa rektorerna Stina Wallqvist och Emma Bohman. Idag är de rektorer på två skolor var; Flitiga Lisan och Kronopark, respektive Leksberg och Lockerund. När dessa fyra skolor sen slås samman till två nya kommer Stina och Emma bli rektorer för var sin skola, men för vilken är ännu inte bestämt.

Utöver att bedriva den pågående verksamheten på dagens fyra skolor har de båda i uppdrag att skapa en ny organisation och verksamhet på Prismaskolan och Unicaskolan. En uppgift som kräver mycket tid och engagemang. När vi träffas för att prata om deras arbete med de nya skolorna är energinivån hög. De pratar snabbt, fyller i varandras meningar och det råder inget tvivel om att engagemanget är minst sagt stort.

Förväntansdokument

Stina och Emma sätter ribban högt när det kommer till att skapa innehållet i de nya skolorna. Lärandet ligger i fokus och för att tydliggöra den pedagogiska inriktningen har de i samråd med personalgrupperna tagit fram ett förväntansdokument. Dokumentet klargör vilka förväntningar som finns på den personal som kommer arbeta på skolorna. Det utgår från verksamhetens styrdokument men också studier och forskning som gjorts på innovativa läromiljöer och framgångsrikt ledarskap inom utbildningsverksamheter. Studien är framtagen av OECD och utfår från sju punkter som lyfts som framgångsfaktorer. Dessa punkter har Stina och Emma plockat med sig för att förtydliga vad de vill se i pedagogernas arbete.

– Det är egentligen inga konstigheter och finns redan i dag i uppdraget som lärare, men syns för dåligt då fokus inte ligger på den lärande individen utan mer på hur man alltid har jobbat och vilka läromedel man idag använder sig av, säger Stina.

Istället vill de lägga fokus på lärandet. Lärandet i sociala sammanhang och lärandet i grupp där man delar med sig av sina kunskaper och engagerar sig i en gemensam uppgift. Det gäller också att hitta en balans där man utmanar eleverna och är tydlig med vad som förväntas av dem, utan att för den sakens skull belasta eleverna. De betonar vikten av att arbeta ämnesövergripande och pratar om lärande i meningsfulla sammanhang. Visionen är att synliggöra lärandeprocessen och skapa ett klassrumsklimat och en lärandekultur där elever vill lära och där de får möjlighet att lära sig att lära.

Både Stina och Emma ser att mycket av tänket redan finns i verksamheterna idag, men att man behöver sätta ännu mer fokus på det. Det handlar om att ha rätt attityd och förhållningssätt till lärande och finns även kopplat till lärarförbundets etiska regler.

– Vi vill entusiasmera pedagogerna till att känna lika starkt för detta som vi gör, för vi ser många fördelar med det och det är absolut en framgångsfaktor för att utveckla lärandet, säger Stina.

Kraven som kommer ställas är tydliga och förväntningarna är stora, men inte orealistiska, menar de.
Det är en stor spännvidd på hur förväntansdokumentet tagits emot. Allt från pedagoger som känner ”äntligen” och vill dra igång direkt till de som känner att förväntningarna är snudd på för stora.

Nya arbetslag

– Vi har höga mål, då är teamet jätteviktigt, säger Stina.
Och det är just det som är en av många uppgifter de sitter med just nu; att bygga sina ”dreamteams”. När fyra skolor ska slås samman till två kommer de nuvarande arbetslagen att splittras och mixas i nya konstellationer. Tidigare erfarenheter är att det sällan blir lyckat när man lyfter in gamla, befintliga arbetslag i nya organisationer.

– Det är betydligt lättare att skapa en ny verksamhet och kultur när man har nya team som kan skapa nya rutiner och nya arbetssätt, säger Emma.

Genom att bilda helt nya arbetslag hoppas man på att skapa en ”vi känsla”. I den nya organisationen är vi starka tillsammans, inte ensamma. Och då måste man också vilja jobba tillsammans.

Många pedagoger ser fram emot att få jobba tillsammans med en kollega i parallellklassen. Stina och Emma har tagit det till nästa nivå genom att inte använda sig av begreppet parallellklass, utan istället se det som en årskurs. En grupp bestående av 50-60 elever som har tre mentorer. Utefter det skapar man lärogrupper som fungerar. Det samma gäller för eleverna som i sin tur blir del av en större grupp, med ett större utbud av kamrater.

När de nya teamen sätts samman har Stina och Emma i första hand sett till behörighet och personliga egenskaper. Målet är att skapa jämna och trevliga grupper som blir effektiva team. Har man alla behörigheter i sitt team har man stor flexibilitet och lättare för att jobba ämnesövergripande. Men det kräver modiga pedagoger som vågar släppa lite på tygeln.

I dagsläget vet inte personalen i vilket team de hamnar eller på vilken skola de kommer jobba. Inte heller Stina och Emma vet vilken skola de blir rektor på, vilket har varit en förutsättning för att de båda ska känna sig bekväma i att ta fram de nya arbetsteamen. De ska känna sig 100% nöjda oavsett vilken skola de är rektor för.

– Själva skolbyggnaderna är väldigt likvärdiga och förhoppningen är att vi kan leva upp till det med verksamheten också, säger Stina.

Processen att svetsa samman personalen från de fyra skolorna har pågått en längre tid. Sen två år tillbaka har de gemensamma konferenstider med möjlighet att samla all personal för att redan nu börja tänka tillsammans. Än så länge har resan varit positiv med en fantastisk respons från personalen. Under nästa läsår kommer arbetet med att svetsa samman teamen intensifieras ytterliga.

Nya arbetssätt

Att jobba på det här sättet ställer höga krav på ledarskap och god organisation. En utmaning de redan stött på är schemaläggningen. Därför har de börjat titta på alternativet att ha en timplanslös skola. Det skulle sudda ut ämnesgränserna och skapa helheter istället för delar. Idag arbetar man utefter en timplan som styr hur många minuter en elev ska ha i ett ämne under tiden i grundskolan. Det är sen upp till kommunen att fördela ämnestiden över årskurs 1-9. Med en timplanslös skola kan man istället fokusera på att en elev ska ha mött kunskapskraven i årskurs tre när den kommit till trean. Det möjliggör att man tillexempel kan lägga mer tid på svenska om man har många elever med ett annat modersmål om man ser att de möter kraven i något annat ämne.

För att få genomföra en timplanslös skola måste man ansöka hos skolverket och det finns flera kommuner som redan jobbar på det här sättet.

Eleven i fokus

Den största utmaningen som Stina och Emma ser är att verkligen få till den verksamhet de önskar. Att på ett tydligt och bra sätt kommunicera synsättet och attityden till all personal. Det måste bli bra för eleven, alla barn ska omges av ett bra och stöttande team och få en likvärdig utbildning, menar de.

Än är de inte i mål med arbetet, men plattformen börjar ta form. Det framgår tydligt att Stina och Emma inte är rädda för att tänka utanför boxen. I och med omorganiseringen från fyra skolor till två har de möjligheten att modernisera och skapa nytt.

– Lokalerna ska utnyttjas på bästa sätt och man ska verkligen känna förväntansdokumentet när man kliver in genom dörrarna; här har vi elevens lärande i fokus och helheten som räknas, avslutar Stina.

 

Skrivet av kommunikationsenheten




Sidan senast uppdaterad: 2016-03-29

Kontakta oss

Telefon

0501-75 50 00

Adress

Mariestads kommun

Kyrkogatan 2
542 86 Mariestad

Samarbetskommunerna
Gullspång kommuns
Töreboda kommun