Salmonellasmittade katter

Det har förekommit flera fall av salmonellasmittade katter i år. Här följer några tips på vad du kan göra som kattägare för att förhindra att smittan sprids mellan människor och/eller djur.

Salmonellainfektion hos djur och människor är en anmälningspliktig sjukdom.
Döda som levande småfåglar och deras avföring utgör en smittrisk för djur och människor. Sedan det första konstaterade utbrottet 1999 har salmonellainfektion påvisats hos ett större antal katter under senvinter-vårvinterperioden orsakade av smitta hos vilda småfåglar. Vanligtvis smittas katter liksom småfåglar av en så kallad Salmonella Typhimurium. Katter tillfrisknar som regel spontant från okomplicerad akut salmonellaorsakad diarré. Katter som drabbas av en mer allvarlig gastroenterit kan behöva understödjande vård, inkluderande vätsketerapi.

Som kattägare ska du alltid tänka på det här:

• Du bör hålla din katt under uppsikt. Det betyder att du bör se till att den inte tar sig in i grannens hus och att den inte förorenar i rabatter och i sandlådor.
• Det är bra om du kan låta din sällskapskatt vara innekatt. Om du tidigt i kattens liv vänjer den vid att vara ute i koppel så kommer den att acceptera det.
• Se till att en veterinär märker din katt i örat. En märkt katt är lättare att få tillbaka om den har sprungit bort.
• Kontakta en veterinär om din katt inte äter/dricker och har förändrade vardagsvanor.
• Har du inte tänkt använda din katt för avel så låt en veterinär kastrera den.

Statens veterinärmedicinska anstalt generella hygienråd vid salmonellainfektion hos katt:

• Noggrann handtvätt efter rengöring av kattlåda och hantering av den sjuka katten, till exempel då kräkningar torkas upp. Katten ska inte vistas på matbord, diskbänk, i skafferi eller andra ytor med anknytning till livsmedel. Diska kattens tillbehör separat med en diskborste som inte används till tallrikar, bestick och andra hushållsredskap.
  
  
• Salmonellapositiva katter bör inte vistas i utrymmen där foder till andra djur förvaras, eller i till exempel ladugårdar.
  
  
• Inomhusvistelse tiden närmast efter det att kliniska symtom setts hos katten kan vara aktuellt. Detta för att förhindra att en redan nedsatt katt förtär ytterligare salmonellainfekterade fåglar, samt för att kattägaren skall kunna bedöma kattens status och eventuella behov av ytterligare behandling. Prata med din lokala veterinär om ytterligare prover kan krävas.
  
  
• Infektionsdosen är oftast hög och för att sjukdomssymtom skall uppstå krävs oftast att bakterien först förökar sig i ett kontaminerat livsmedel. Mottagligheten för infektion varierar dock, bland annat är små barn, äldre och immunsvaga mer mottagliga och hos dessa kan infektionsdosen vara lägre. Det är därför motiverat att avråda från alltför nära umgänge katt och barn emellan, till exempel är det direkt olämpligt att en salmonellainfekterad katt sover i barnens säng, också eftersom barn har svårt att i praktiken ta till sig och följa hygienråd.
  
  
• Man bör inte glömma att vidta hygienåtgärder för att hindra smitta från andra/ursprungliga smittkällor, till exempel från småfåglar och fågelbord. Noggrann handtvätt rekommenderas efter arbete med fågelbord, liksom efter utfodring eller hanterande av småfåglar. Marken under fågelbord kan vara kraftigt nedsmittad och småbarn bör inte leka alldeles i närheten av utfodringsplatser för småfåglar.
  
  
• Det bästa sättet att hindra smitta med Typhimurium till katt är att hålla katter borta från fågelbord. I praktiken är det förstås svårt att helt hindra en katt från att fånga och äta småfågel, särskilt som sjuka fåglar utgör ett lättare byte än vanligt.
  
  
• Finns det flera husdjur i hushållet bör extra god hygien råda för samtliga under den tid som det finns en infekterad katt i hushållet. Detta gäller även om de andra djuren inte visar symtom.

Om du har övriga frågor eller funderingar kring ovanstående kontakta Verksamhet miljö och bygg.