Mariestads kommun Till startsidan Mariestads kommun
Use Google to translate the web. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Sammanträdesteknik

Det här är information till dig som är förtroendevald i Mariestads kommun.

I Mariestads kommun har finns ett dokument som heter "Handbok för förtroendevalda". I denna handbok finns information som är tänkt som stöd och hjälp till dig som förtroendevald, i ditt arbete i nämnder och styrelser.

I dokumentet går det bland annat att läsa om de viktigaste lagarna när det gäller kommunal verksamhet, här finns information om fullmäktige som är kommunens högst beslutande församling och ett avsnitt handlar om sammanträdesteknik.

Du hittar handboken i sin helhet under Relaterad information.

Sammanträdesteknik i korthet

Följande uttryck är det bra att kunskap om som förtroendevald:

Formella yrkanden

  • Ajournering
  • Bordläggning
  • Återremiss

Materiella yrkanden

  • Beredningsorganets förslag
  • Nya yrkanden
  • Avslagsyrkanden
  • Tilläggs- eller ändringsyrkanden

Det är viktigt att hålla isär formella yrkanden och materiella yrkanden eftersom formella yrkanden alltid ska prövas först. Tilläggsyrkanden prövas alltid sist.

Återremiss

Den som yrkar att ett ärende ska återremitteras ska motivera yrkandet. I kommunfullmäktige räcker det med att en tredjedel av de närvarande ledamöterna röstar för återremiss för att det yrkandet ska bifallas. Motsvarande regel för styrelse eller nämnd finns inte. Notera också att om ärendet har återremitterats tidigare, gäller enkel majoritet för nytt beslut om återremiss.

Bordläggning

Vid bordläggning flyttas ett ärende till nästa sammanträde. Ytterligare uppgifter i ärendet får inte läggas till under tiden. Även här räcker det med att en tredjedel av de närvarande ledamöterna i fullmäktige röstar för bordläggning för att det yrkandet ska bifallas. Motsvarande regel för styrelse och nämnd finns inte.

Propositionsordning

Kan även uttryckas som beslutsgång. Ordföranden ska lägga fram de olika förslagen till beslut och förklara vilket förslag som enligt hen har bifallits. Finns det flera förslag ställer ordföranden förslagen "under proposition" vilket innebär att ordföranden tydliggör en omröstningsordning så att ledamöterna kan rösta ja eller nej för de olika förslagen (eller avstå).

Kontraproposition

Om det finns fler än ett förslag till beslut måste man utse vilket förslag som ska vara motförslag till huvudförslaget. Detta kallas kontraproposition

Acklamation

Ett beslut fattas genom acklamation när det fattas utan omröstning, alltså att ärendet avgörs enhälligt. Detta är det mest vanligt förekommande sättet att fatta beslut.

Yrkande

Ett förslag (till beslut) som kommer från ledamot eller tjänstgörande ersättare på mötet.

Reservation

När ett beslut går en ledamot emot kan ledamoten anmäla att hen inte är överens med majoriteten och på detta sätt få en reservation antecknad till protokollet.

Jäv

Jävig är den som berörs personligen av utgången i ett ärende. Sådan ledamot ska inte delta i ärendets handläggning eller beslut.

Motion, interpellation och fråga

För att tillgodose initiativrätten har ledamöterna i fullmäktige möjlighet att lämna in motioner, ställa enkla frågor och interpellationer enligt kommunallagens 4 kapitel 19 § och 5 kapitlet 59-64 §§.

Under Relaterad information hittar du blanketter/mallar att använda för att skriva en motion, fråga eller interpellation.

Motion

  • En motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller fler ledamöter. Även ersättare får väcka en motion, men bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde.
  • Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. Motioner får inte heller vara försedda med bilagor. (Se Kf § 47/96).
  • En motion väcks genom att den lämnas in till administrativa enheten. Det går också bra att lämna en motion vid ett sammanträde med fullmäktige.
  • Till skillnad från en fråga eller interpellation leder en motion fram till ett beslut.
  • En motion behandlas inte direkt i kommunfullmäktige utan lämnas till kommunstyrelsen eller annan nämnd för beredning innan den återvänder till fullmäktige för slutligt beslut.

Interpellation

  • En interpellation ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. Den ska lämnas in till administrativa enheten senast klockan 8.00 torsdagen i veckan för det sammanträde vid vilket ledamoten avser ställa den.
  • Interpellationer får ställas till ordföranden, vice ordföranden och andre vice ordföranden i en nämnd. Samtliga tjänstgörande ledamöter har rätt att delta i interpellationsdebatten.
  • En interpellation ska ha ett bestämt innehåll och vara försedd med en motivering. Interpellationer bör endast ta upp angelägenheter av större intresse för kommunen.
  • Det är fullmäktige som avgör om interpellationen får ställas.
  • En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas, bara om ersättaren tjänstgör som ledamot också vid det tillfället.
  • En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes.

  • Varken frågor eller interpellationer leder direkt till några beslut av fullmäktige. Syftet med en interpellation är att initiera en debatt i fullmäktige.
  • Det föreligger inte någon svarsplikt på varken interpellationer eller frågor.

Fråga

  • En fråga ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. Den ska lämnas in till administrativa enheten senast klockan 8.00 torsdagen i veckan för det sammanträde vid vilket ledamoten avser ställa den.
  • Frågor får ställas till ordföranden, vice ordföranden och andre vice ordföranden i en nämnd. Det är endast frågeställaren och den som ska besvara frågan som får delta i debatten.
  • En fråga ska ha ett bestämt innehåll och får vara försedd med en kort inledande förklaring.
  • Det är fullmäktige som avgör om frågan får ställas.
  • Även en ersättare får lämna in en fråga trots att det är förknippat med en del praktiska såväl som formella begränsningar.
  • En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts. Svaret på frågan behöver inte vara skriftligt.
  • Varken frågor eller interpellationer leder direkt till några beslut av fullmäktige. En fråga är avsedd att ställas för att inhämta sakupplysningar och behöver till skillnad mot interpellationen inte röra angelägenheter av större intresse för kommunen.
  • Det föreligger inte någon svarsplikt på varken frågor eller interpellationer.

Sidan senast uppdaterad: 2019-12-13