Till startsidan för  kommun
Use Google to translate the web. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

DÖLJ MENY

Gunilla Cedmar

www.cedmar.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skrivit har jag gjort sedan jag lärde mig stava något så när. Det är ett av mina behov. Det dyker hela tiden upp episoder att skriva om.
Jag skissar ner tankar, strofer, fragment av samtal... Så småningom skriver jag mer utifrån minnet och stödorden.
Ofta skalar jag sedan texten tills jag hittar det som känns viktigt att bevara. Somligt delar jag med mig av och somligt behåller jag för mig själv.
Min första dikt skrev jag när jag var nio år. Den handlade om våren. Något senare har en del av mina dikter, sagor och berättelser kunnat läsas i tidningar som Kvinnosyn, Femina, Hemmets Journal, Kyrk Filip, Kyrkans tidning, Mariestads Tidning och Filipstads Tidning.

Sedan en följetong om minnen från min barndom publicerades i Filipstads Tidning har berättelsen växt till boken om Brittis & Nilla.
Jag medverkar i Mariestads Biblioteks första e-bok med en historia som fått sitt slut i Göta Kanal. Då och då läser jag mina texter för publik. Det var vid ett sådant tillfälle, när jag läst dikter, som några åhörare kom fram efteråt och ville köpa min bok. Då fanns det ingen men tankarna på en föddes.

2004 tryckte jag "Efter tanken" en hängande bok. Den utgår från frågor jag grubblat på, om livet i stort och smått, och är illustrerad med bilder på objekt i collageteknik jag gjort för att försöka tydliggöra mina tankar.
I alla fall för mig själv. För så är det att när jag väl började dela mina tankar med andra har jag förstått att vi är flera som funderar på samma saker men ur olika synvinklar beroende på vilka erfarenheter vi bär med oss. Ett exempel på hur tankarna gick och hur resultatet blev visar jag i objektet "Korkkorset" Jag hörde på radion en dag att folk gick ur Svenska Kyrkan när de såg på deklarationen hur mycket pengar de betalade i kyrkskatt.

Jag är inte den som lägger mig i vad folk väljer att använda sina pengar till men blev väldigt nyfiken eftersom det var något jag aldrig funderat på. Att lämna kyrkan alltså.
Så jag tog fram min senaste deklaration. Den var från 2002. Kyrkskatten var då 1,35, alltså en krona och trettiofem öre på varje hundralapp jag tjänat. Då kunde jag inte låta bli att kolla upp några fler skatter. Tobaksskatten var ca 32% och alkoholskatten ca 43% samma år.
Men eftersom programmet handlade om Svenska Kyrkan så framgick det inte hur många människor som slutat röka eller dricka när de upptäckte hur mycket pengar som gick till skatt. Jag räknade ut att om jag inte hade betalt kyrkskatten kunde jag istället ha köpt 17 flaskor vin eller 34 paket cigaretter eller 40 trisslotter eller 68 stora påsar med kola.
Allt det där är ju väldigt trevligt och gott en stund.

Då började jag fundera på vad kyrkan gjorde för mina slantar. Kanske var de ett bidrag till något av alla dessa fantastiska musikevenemang jag varit på. Eller kanske var de en del av lönen till någon av kyrkans alla körledare.
Körövningarna som är en av veckans höjdpunkter för väldigt många människor i Sverige. Jag är en av dem. Eller var de en del av lönen till den som såg till att kyrkan hölls öppen så att jag kunde slinka in och sitta där en stund när jag behövde finna ro alldeles själv?
Jag funderade över hur jag skulle kunna illustrera de här tankarna. När jag var på det klara med det ringde jag till mina systrar. Den ena bad jag att hon skulle samla tomma cigarettpaket åt mig. Den andra att jag skulle få hennes skrapade trissnitar.
Själv samlade jag både vinkorkar och godispapper. När jag fått nog med cigarettpaket, korkar och godispapper ringde jag för att påminna min syster om nitlotterna. Hon hade inte glömt bort det, hon hade bara vunnit nya lotter hela tiden! Året därpå hörde jag på radion;
"De som lämnar Svenska Kyrkan kommer att i konsekvensens namn få arbeta alla röda dagar." Jag undrar hur många som satte kaffet i vrångstrupen innan de kom ihåg att det var första april. Ett ljug helt i min smak!

Smakprov på dikt

Än en gång sitter jag vid havet ser ut bland kobbar och skär
Några måsar flyger långt därborta i soldiset
Samlar mina tankar
Då inser jag med ens att just så här
har människor alltid suttit sett samma vy, samma vatten, sökt samma lugn
Då känner jag så tydligt att vi alla döda,
levande, ännu inte födda
hör ihop

Senaste boken Längs älven
Längs älven är en berättelse om kreativa människor vars liv flätas samman under några höstmånader i Värmland. Givande möten uppstår där de delar tankar om livet såväl som döden. Möten som stöttar, inspirerar och leder framåt i sökandet efter nya möjligheter. Här och där är miljön lånad av Filipstad. Resten är rent påhitt. Boken tillägnas de som börjar om.

Sidan senast uppdaterad: 2017-01-24

Kontakta oss

Telefon

0501-75 50 00

Adress

Mariestads kommun

Kyrkogatan 2
542 86 Mariestad

Samarbetskommunerna
Gullspång kommuns
Töreboda kommun