Residenset Marieholm

Infarten och innerträdgård sett från ovanvåningen i residensbyggnaden.

Marieholms historia


Gustav Vasas kungsgård

På en holme i Tidan, alldeles vid dess utlopp i Vänern, ligger Marieholm. Området omkring har varit bebodd sedan förhistorisk tid, för här var fisket bra och tillgången på brukbar mark god.

Det är inte förvånande att Gustav Vasa ville anlägga en avelsgård på den vackra platsen, som till en början hette Tunaholm. Strul med affärerna fördröjde dock ägarbytet och inte förrän efter Gustav Vasas död hamnar den blivande kungsgården i kungafamiljens händer år 1562. Förutom att Gustavs äldste son, Erik, blir kung, så blir de tre andra sönerna Hertigar över olika delar av kungariket. Hertig Karl, blivande Karl IX, tar tillslut över Valle och Vadsbo härad från sin äldre broder Magnus, och råder då över ett härdigdöme som omfamnar hela Värmland, Södermanland, Närke, Valle och Vadsbo härad. Från 1577 ligger Tunaholm under Hertig Karls styre och kungsgården växer sakta fram. 1583 bytte Karl namn på ön till Marieholm, döpt efter den dåvarande hertig Karls gemål Maria av Pfalz.

Hertig Karl grundade köpstaden Mariestad 1583, öster om Marieholm. 1659 blev Marieholm landshövdingsresidens och här bodde alla landshövdingar för Skaraborg fram till 1997 då Skaraborgs län uppgick i Västra Götalands län. Den förste landshövdingen att börja rusta upp den då nedgångna kungsgården var Tord Bonde.

Kungsgård och residens i över 350 år

1682 tillträdde Peter Örneclou som landshövding. Han ville skapa en helt ny och tidsenlig herrgårdsanläggning och en uppstramning av både bebyggelse och trädgård genomfördes enligt 1600-talets strävan efter ordning och symmetri.
I residensträdgården lät Örneclou resa en minnessten som berättar om ombyggnationen och anläggandet av en ny trädgård. Då hade bland annat huvudbyggnaden byggts upp söder om gårdsplanen. Inga av de ursprungliga byggnaderna från denna tid finns kvar idag, men utformningen och strukturen är densamma.

Marieholm fungerade under 400 år som både kungsgård och landshövdingeresidens vilket är unikt. Anläggningen präglas av symmetri och enkelhet och är statligt byggnadsminne sedan 1935.

Byggnaderna

Byggnaderna på ön är till syns väldigt enhetliga, men har väldigt skilda berättelser. Gårdsstrukturen är idag symmetrisk med huvudbyggnaden centralt placerad, men så har inte alltid varit fallet. När den förste landshövdingen som bebodde ön, Tord Bonde, flyttade dit, så liknade komplexet snarare en förvuxen bondgård med djurhållning och brygghus än en kungsgård eller ett landshövdingsresidens. Byggnaderna stod längs kanterna på ön, osymmetriskt med huvudbyggnaden mot öst, och ingen trädgård centralt placerad som vi kan se idag.

Residenset, huvudbyggnaden

Landshövdingeresidenset skulle vara en representativ bostad för landshövdingen som var kungens högerarm i länet. Delar av residenset skulle stå till den kungliga familjens förfogande då de var på resa och samtidigt var den en privat bostad för landshövdingsfamiljen.
1733 restes den timmerstomme som idag utgör bottenvåning i den nuvarande huvudbyggnaden. På den tiden var huset oputsat och timret var rödtjärat. Vid mitten av 1700-talet byggdes residenset om, fasaden putsades och färgades ljus.

En ny våning

1853 fick byggnaden en andra våning efter ritningar av arkitekt Johan Fredrik Åbom, som även ritat bland annat Södra teatern i Stockholm. På bottenplan var landshövdingefamiljens bostad. Det övre planet innehöll rum för representation som salong, festsal, sällskapsrum samt flera gästrum. Snickerier och stuckaturer i empireinredningen är välbevarade och representerar 1850-talets ståndsmässiga inredningar.

Residensbyggnaden

Foto: Tilda Mårgård

Kavaljersflygeln

Kavaljersflygeln var ursprungligen bostad för tjänstefolk som ”lakejer”, trädgårdsmästare och senare chaufför. Husets fasad är en kopia av köksflygeln, mitt emot. Kavaljersflygeln byggdes 1756 men revs redan omkring 1790, förmodligen för att den var felbyggd. Den återuppbyggdes 1796, vilken är den byggnad vi ser idag. Huset är byggt av timmer som senare putsades. Ursprungligen hade flygeln röd panel med gråa knutar. Byggnaden lånar drag av huvudbyggnaden med klassicistiska rena fasader men har enklare utsmyckning och lägre fönster.

Kavaljersflygeln.

Foto: Tilda Mårgård

Köksflygeln

I en herrgårdsanläggning har köksflygeln en given plats. Marieholms köksflygel byggdes år 1742. Byggnaden fungerade tidvis även som tvättstuga och bostad för tjänstefolk. På baksidan finns en utgång till den bro som tidigare förband holmen med köksträdgården som låg på västra sidan av Tidan. Köksflygeln är arkitektoniskt inordnad i anläggningens helhet och är en ”spegelbild” av kavaljersflygeln mitt över gården. Huset fick sitt nuvarande utseende på 1850-talet. Den utvändiga färgsättningen är från 1960-talet.

Köksflyglen.

Foto: Tilda Mårgård

Bodlängan

Bodlängan byggdes 1765 och användes ursprungligen som visthus, materialbod och spannmålsbod. Att längan är byggd av tegel kan vara ett resultat av den träbesparingskampanj som pågick i Skaraborg under 1700-talet, som landshövdingen förespråkade. Men det visar också att man värderade bra förvaring. I början av 1900-talet fanns ett isupplag i längan varifrån is till kökets isskåp hämtades. 1918 inreddes ett bilgarage för landshövdingen. Sedan 1998 är byggnaden en del av Vadsbo Museum.

Bodlängan.

Foto: Tilda Mårgård

Stallet

Stallet och bodlängan är de enda kvarvarande ekonomibyggnaderna av de som funnits på holmen. Stallet uppfördes 1768 och byggdes av tegel som troligtvis är tillverkat på Marieholms ägor.

Till Marieholm hörde en hel del mark. Landshövdingen ansvarade för jordbruksdriften och därför behövdes ett stall för hästarna. Stallet vittnar om att Marieholm en gång var en jordbruksanläggning och ger en föreställning om levnadsförhållanden och hushållning under äldre tid. I samband med Mariestads 400-årsjubileum 1983 byggdes stallet om till utställningshall för Vadsbo museum.

Stallbyggnaden.

Foto: Tilda Mårgård

Östra kansliflygeln

Från 1659 till 1997 residerade landshövdingarna på Marieholm. I kansliflyglarna huserade de administrativa delarna av länsstyrelsen under många år. Redan 1728 då man behövde nya kanslibyggnader uppfördes en föregångare till nuvarande östra kansliflygeln på den plats där Karl IX:s bostadsbygge låg. Nuvarande östra kansliflygel, byggdes 1811, och är byggd på samma grundmurar och är därmed de äldsta delarna av hela Marieholmsanläggningen. Här bedrevs den administrativa verksamheten till 1896 då verksamheten flyttade till nya lokaler på Drottninggatan i Mariestad (nuvarande stadsbiblioteket). 1983 byggdes östra kansliflygeln om till museum

Östra kansliflygeln.

Foto: Tilda Mårgård

Västra kansliflygeln

I västra kansliflygeln fanns kontor för räntmästaren, en tjänsteman som förvaltade myndighetens pengar. Byggnaden inrymd även vaktmästarens bostad. Huset byggdes 1813 och murades i tegel, trots att man inte visste om marken skulle kunna bära en så tung byggnad. Huset fick mycket riktigt sättningar och sprickbildningar och för att dölja dessa planterades pelarpopplar framför fasaderna.
Tillsammans med den östra kansliflygeln, likt två vaktposter, bildar byggnaderna en ståtlig entré till Marieholm och ger gårdsplanen en känsla av rum.

Västra kansliflygeln.

Foto: Tilda Mårgård