I jaktlagstiftningen ges möjlighet till så kallad skyddsjakt som kan tillgripas om vilda djur är skadade, om de riskerar att ge upphov till skador på allmän hälsa och säkerhet som exempelvis sprida smitta, omfattande skador på grödor eller boskap, eller andra skäl av ”överskuggande allmänintresse”.
Kommunen hanterar enbart vilda djur i detaljplanerat område. Kommunen kan vara behjälpliga med sjuka eller skadade djur. Grävling som utgör skada på egendom kan även hanteras.
De kommunala jägarna hanterar inte friska rävar, rådjur, fåglar eller älgar.
Vill man göra sig av med fåglar kan man använda sig av olika typer av skrämseltekniker eller anlita ett skadedjursföretag. På grund av nyligen införd begränsande lagstiftning kan inte heller gäss skjutas av. Det ses generellt sätt inte som en effektiv åtgärd att skjuta av fåglar, då de ofta kommer tillbaka till avskjutningsplatsen snart igen.
De kommunala jägarna hjälper endast privata fastighetsägare. Företag får kontakta sin skadedjursbekämpare, hyresgäster kontaktar i första hand fastighetsägaren.
Det är olika myndigheter som ger tillstånd till skyddsjakt beroende på vilket djur det är. Naturvårdsverket är tillståndsgivare när det gäller de stora rovdjuren och i annat fall är det Länsstyrelsen.
Tänk på att du inte får ta hand om det skadade djuret själv. Det är bara personer eller föreningar som har Länsstyrelsens och Naturvårdsverkets godkännande som får ta hand om skadade djur.
Om du misstänker att ett djur är trafikskadat intill en väg, eller om du hittar ett dött djur intill en väg, ring till polisen.
Vid upptäckt av en skadad fågel ska i första hand svenska djurambulansen kontaktas, de arbetar med att rehabilitera och avliva fåglar.
Vid problem med skabbräv, grävling, sjukt rådjur eller annat djur kan en anmälan via e-tjänsten lämnas in. Från inlämnad anmälan sker all kontakt mellan dig som fastighetsägare och kommunal jägare. Har du inte möjlighet att använda e-tjänsten kan e-post skickas till Miljö- och bygg, alternativt nås ansvarig handläggare via telefon.
Djur som fångas i fälla
Vid problem med grävlingar eller skabbrävar i trädgården kan de kommunala jägarna vara behjälpliga med att sätta ut en fälla. När djuret har fångats i fällan avlivas det av jägarna på platsen. Vilda djur som fångas i fälla får inte flyttas eller släppas ut av de kommunala jägarna, endast länsstyrelsen och naturvårdsverket får lov att släppa ut och flytta vilda djur. Om fälla sätts ut är det fastighetsägarens ansvar att ha tillsyn på fällan 2 gånger per dygn.
Miljöenheten vill informera kommunens invånare att hjälp med grävling kan ges i juni månad. Grävlingen har påbörjat sin period då den får ungar och därför kommer kommunens jägare inte att störa djuret under denna period.
Försök att ta reda på hur många grävlingar det rör sig om och om det kan vara en grävling med ungar. Har du ungar under huset bör du vänta med åtgärder till dess att de flyttat ut.
Ungarna stannar i grytet i cirka två månader, det brukar i regel vara kvar till maj-juni månad. Åtgärder under denna period bör undvikas då man inte vill riskera att separera grävlingshonan från ungarna som då kan svälta ihjäl.
Det är viktigt att i tid upptäcka besök av grävling för att skrämma bort den innan den etablerat sitt bo.
Vildsvin kan vara problematiska, speciellt när de rör sig in i bostadsområden och bökar upp trädgårdar. Du kan läsa mer om vildsvin och vad du själv kan göra för att undvika dem på sidan Vildsvin i tätbebyggt område.
Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet. Ring eller skriv till Servicecenter via vårt ärendehanteringssystem.
Öppet vardagar 07.30–16.00. Lunchstängt 12.00–13.00. Dag innan röd dag: 07.30–14.00.