Att spola rätt är lätt

Våra reningsverk har som främsta uppgift att rena avloppsvatten från näringsämnen och organiskt material. Därför är det bara tre saker som hör hemma i toalettstolen: kiss, bajs och toalettpapper.

Hjälp till att hålla vårt vatten rent – spola rätt

I Sverige har vi både toaletter och rent vatten, men vi behöver bli bättre på att ta hand om det vi har. Här kan du hjälpa till! Det är faktiskt lätt att spola rätt.

Bara tre saker får spolas ner i toaletten: kiss, bajs och toalettpapper.

Toalettpapper är tillverkat för att lösas upp i vatten till skillnad från servetter och hushållspapper som har en pappersstruktur som är gjord för att hålla ihop för en bra uppsugning. Därför orsakar de ofta stopp i ledningsnätet.

Fett i avloppet

Har du funderat på vad som händer med fett som spolas ner i avloppet? När fettet kommer ut i avloppsnätet och temperaturen sjunker så stelnar fettet och sätter sig på avloppsledningens väggar. Sådant fett liknar cementliknande proppar och orsakar mycket stora problem i ledningar och pumpstationer vilket är kostsamt att åtgärda och kan leda till översvämningar.

Större mängder fett som tar sig hela vägen till avloppsreningsverket riskerar även att skapa obalans i reningsprocessen, varför vattnet inte blir så rent som vi önskar. Genom att ta hand om fettet på rätt sätt kan du därför bidra med en värdefull insats som förhindrar stopp i avloppet och gynnar en väl fungerande reningsprocess.

Samla matfett i lämpligt kärl och lämna den till återvinningsstationen. All matolja omvandlas till förnybart biobränsle och behållarna, till exempel plast- och glasflaskor, tvättas och sorteras för återvinning. Läs mer om fettinsamling på Avfall Skaraborgs webbplats.

Kemikalier och läkemedel

När fel saker spolas ner i toaletten kan det påverka vårt vatten på ett allvarligt sätt. Reningsverken är inte byggda för att rena bort kemikalier och läkemedel. Därför hamnar en del av ämnena till slut i våra vattendrag och sjöar. Det får förödande konsekvenser för fiskar, fåglar och andra däggdjur som lever på vattenlevande djur och organismer.

Produkter som innehåller kemikalier, till exempel nagellacksborttagning, målarfärgsrester och lacknafta, ska alltid lämnas till återvinningscentralen. Mediciner som har passerat bäst före-datumet lämnar du tillbaka till apoteket.

Skräp hör hemma i papperskorgen

Det spolas också ner en hel del annat skräp som ofta orsakar stopp i våra pumpstationer och leder till översvämningar. Då rinner avloppsvattnet istället ut orenat i närmaste dike och förorenar naturen. Ha alltid en papperskorg på badrummet där du kan slänga hushållspapper, våtservetter, tops, hår från hårborsten, snus, tandtråd och annat skräp.

Exempel på saker som inte hör hemma i toaletten

  • Servetter.
  • Våtservetter.
  • Hushållspapper.
  • Näsdukar.
  • Tops.
  • Bomullstussar.
  • Mediciner (lämna tillbaka till ditt apotek).
  • Fimpar.
  • Snus.
  • Bindor.
  • Tamponger.
  • Kondomer.
  • Kattsand.
  • Hår.
  • Kemikalier (farligt avfall, lämna till återvinningscentralen).
  • Färg (farligt avfall, lämna till återvinningscentralen).
  • Lösningsmedel (farligt avfall, lämna till återvinningscentralen).
    med mera.

30 000 kilo skräp

Varje år rensar vi bort ca 30 000 kilo skräp från reningsverket i Mariestad. Det är skräp som överhuvudtaget inte ska komma till reningsverket. Det tar mycket energi och resurser i anspråk att ta hand om skräpet. Dessutom kan det skapa stopp i ledningsnät och pumpar, och i värsta fall orsaka avloppsutsläpp. Skräpet kan också förstöra eller stoppa reningen av avloppsvattnet och på så sätt bidra med mer föroreningar till våra vatten.

Publicerad: 23 november 2023 Uppdaterad: 08 april 2026