Hantering och återanvändning av schaktmassor

När du ska använda avfall för anläggningsändamål kan du behöva göra en anmälan till miljö- och byggnadsnämnden eller söka tillstånd hos länsstyrelsen.

• Om föroreningsrisken anses som mindre än ringa behövs varken tillstånd eller anmälan.
• Om föroreningsrisken anses som ringa ska anmälan göras till miljö- och byggnadsnämnden.
• Om föroreningsrisken bedöms vara mer än ringa krävs tillstånd av länsstyrelsen.

Mängden massor som ska användas kan även avgöra om det är anmälan eller tillstånd som krävs. För att föroreningsrisken ska kunna anses som ringa bör mängden massor generellt inte överstiga 100 000 kubikmeter, då övergår risken på grund av mängden massor till att ses som mer än ringa och kräver då tillstånd av länsstyrelsen. Om föroreningsrisken anses som mindre än ringa men gäller en större mängd, generellt mer än 40 000 kubikmeter ses även här risken högre på grund av mängden massor och kräver då en anmälan till miljö- och byggnadsnämnden.

För att föroreningsrisken ska anses som mindre än ringa får föroreningshalten i inkommande massor inte överskrida nivån för mindre än ringa risk, MRR. I särskilt känsliga områden, till exempel med risk för ras eller översvämning, vattenskyddsområde eller Natura 2000, ska en anmälan göras även om halterna underskrider MRR.

I många fall är det svårt att själv väga in alla miljöaspekter och bedöma föroreningsrisken. Det är därför klokt att kontakta sakkunnig konsult och miljö- och byggnadsnämnden i god tid innan åtgärden ska genomföras för att få hjälp och råd.

Inom vattenskyddsområde kan andra regler gälla.

Om anläggningen med de återvunna massorna avser uppodling av till exempel skogsmark krävs det först en anmälan om uppodling av annan mark än jordbruksmark till miljö- och byggnadsnämnden.

I de fall där det inte finns någon föroreningsrisk i samband med användning är det oftast ändå aktuellt att anmäla om samråd hos länsstyrelsen för ingrepp i naturmiljön enligt 12 kap. 6 § miljöbalken, ett så kallat 12:6-samråd.

Det kan också bli aktuellt att ansöka om:

I god tid innan du påbörjar arbetena måste du ta reda på om det finns risk för att massorna som ska användas är förorenade. Du måste också göra en bedömning av om omgivningen kan påverkas negativt. Det kan till exempel finnas skyddsvärda vattendrag och känsliga arter i området att ta hänsyn till.

Om svaret är ja på någon av följande frågor finns det stor risk för att massorna inte är rena:

• Kommer schaktmassorna från ett markarbete i centrala delar, ett industriområde, vägområde eller bangård?
• Kommer massorna från rivningsarbeten, i så fall vad är det för byggnad? Risk för asbest, blåbetong, PCB, lösningsmedel, olja, tjära, med mera.
• Innehåller massorna inslag av rivningsavfall som betong, armering, tegel, isolering, kablar?
• Innehåller massorna asfaltbitar?

För att bedöma om massorna är lämpliga att återanvända behöver du eller avfallslämnaren ta prover på dem. Om avfallslämnaren har gjort provtagning ska du begära att få se analysresultat. Kontakta miljökonsult om du behöver hjälp med bedömning. Var särskilt noggrann när det gäller utfyllnad inom bostadsmark, jordbruk, betesmark, naturmark eller annan känslig markanvändning där det ställs höga krav på att massorna är rena och inte påverkar omgivningen negativt.

Enligt länsstyrelsen är enda undantaget från provtagning om man gräver upp massor från väl känd, jungfrulig mark utanför tätort, till exempel skogs- eller åkermark som iordningställs till tomtmark. Gränsdragningen för provtagning eller inte av massorna är svår därför rekommenderar länsstyrelsen att massorna alltid bör provtas. Hur provtagningen ska gå till, hur proverna ska tas ut, vilka parametrar som ska provas och så vidare bör ske i samråd med tillsynsmyndigheten för den tänkta platsen där massorna ska användas.

Miljö- och byggnadsnämnden tittar alltid på lämpligheten för återanvändning i varje individuellt fall men det finns några generella krav som Miljö- och byggnadsnämnden brukar ställa. Tänk på att om något avsteg från dessa generella krav görs behöver det motiveras i er anmälan.

Asfalt får inte användas för att fylla ut mark. Uppbruten asfalt ska i första hand köras till asfaltsverk för återvinning och tillverkning av ny asfalt. Asfalt innehåller oljeprodukter och har ett begränsat användningsområde som vägbeläggning.

Tjärasfalt får inte användas för att fylla ut mark. Tjärasfalt är äldre asfalt med stenkolstjära som bindemedel och användes fram till mitten av 1970-talet. Tjärasfalt med höga PAH-halter klassas som farligt avfall (PAH16 >1000 mg/kg) och ska köras till godkänd avfallsanläggning.

Betong kan vara möjlig att återanvända om den är provtagen och ren. Betong ska i så fall vara krossad och eventuell armering ska plockas bort. Markutfyllnad med betong kan vara aktuell främst i mindre känsliga markområden så som industrimark och trafikområde. Tänkt på att betong kan påverka pH i mark.

Inom vattenskyddsområden gäller antagna skyddsföreskrifter, vilket innebär större försiktighetsåtgärder vid hantering av schaktmassor.

Gällande vattenskyddsområden

• Boterstena
• Lugnås
• Svaneberg
• Sjötorp

Miljö- och byggnadsnämnden tar ut en avgift för den tillsyn och handläggning som görs i ett ärende med stöd av ”Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område” (fastställd av Kommunfullmäktige).

Avgift tas inte ut för råd och information.