Här hittar du information för dig som vill återanvända schaktmassor som uppstått i ett projekt.
Schaktmassor samt andra material som blir över vid olika byggen, rivningar med mera kan i vissa fall återanvändas vid nya anläggningsarbeten. Naturresurser kan därmed sparas. Exempel på användbara material är jord, sten, sand, grus, betong och tegel. Överskotts- och restmaterial som återanvänds vid nya anläggningsarbeten klassas som avfall och kan i många fall komma till nytta vid till exempel
För att kunna återvinna avfall måste det finnas ett tydligt syfte med användningen, avfallet ska ersätta ett traditionellt anläggningsmaterial och arbetena ska göras på ett sätt så att föroreningarna inte ökar på den nya platsen eller att det ser skräpigt ut. Utan ett syfte blir det en form av kvittblivning och deponering vilket kräver miljötillstånd.
Anmälan eller tillstånd kan krävas enligt miljöbalken
När du ska använda avfall för anläggningsändamål kan du behöva göra en anmälan till miljö- och byggnadsnämnden eller söka tillstånd hos länsstyrelsen.
Mängden massor som ska användas kan även avgöra om det är anmälan eller tillstånd som krävs. För att föroreningsrisken ska kunna anses som ringa bör mängden massor generellt inte överstiga 100 000 kubikmeter, då övergår risken på grund av mängden massor till att ses som mer än ringa och kräver då tillstånd av länsstyrelsen. Om föroreningsrisken anses som mindre än ringa men gäller en större mängd, generellt mer än 40 000 kubikmeter ses även här risken högre på grund av mängden massor och kräver då en anmälan till miljö- och byggnadsnämnden.
För att föroreningsrisken ska anses som mindre än ringa får föroreningshalten i inkommande massor inte överskrida nivån för mindre än ringa risk, MRR. I särskilt känsliga områden, till exempel med risk för ras eller översvämning, vattenskyddsområde eller Natura 2000, ska en anmälan göras även om halterna underskrider MRR.
Om masshanteringen kräver en anmälan till Miljö- och byggnadsnämnden behöver denna innehålla en riskbedömning som visar att risken för människors hälsa och miljön är acceptabel. Vid bedömning av risker ska hänsyn tas till avfallets föroreningsgrad, områdets känslighet, möngden föroreningar samt spridningsrisk. En bra utgångpunkt för hur riskbedömningen ska se ut är beskrivningen av en förenklad riskbedömning i Naturvårdsverkets rapport 5977, Riskbedömning av förorenade områden.
I många fall är det svårt att själv väga in alla miljöaspekter och bedöma föroreningsrisken. Det är därför klokt att kontakta sakkunnig konsult och miljö- och byggnadsnämnden i god tid innan åtgärden ska genomföras för att få hjälp och råd.
Inom vattenskyddsområde kan andra regler gälla.
Anmälan om uppodling av annan mark än jordbruksmark
Om anläggningen med de återvunna massorna avser uppodling av till exempel skogsmark krävs det först en anmälan om uppodling av annan mark än jordbruksmark till miljö- och byggnadsnämnden.
För uppodling av/anläggning på till exempel äng eller hagmark samt om fornminnen eller biotopskydd förekommer på marken kan det krävas tillstånd och/eller dispens från länsstyrelsen.
Tänk även på att en anmälan om avverkning ska göras till Skogsstyrelsen om mer än 0,5 hektar skogsmark ska avverkas.
Samråd för åtgärd i naturmiljön
I de fall där det inte finns någon föroreningsrisk i samband med användning är det oftast ändå aktuellt att anmäla om samråd hos länsstyrelsen för ingrepp i naturmiljön enligt 12 kap. 6 § miljöbalken, ett så kallat 12:6-samråd.
Undersök om massorna är lämpliga att återanvända
I god tid innan du påbörjar arbetena måste du ta reda på om det finns risk för att massorna som ska användas är förorenade. Du måste också göra en bedömning av om omgivningen kan påverkas negativt. Det kan till exempel finnas skyddsvärda vattendrag och känsliga arter i området att ta hänsyn till.
Om svaret är ja på någon av följande frågor finns det stor risk för att massorna inte är rena:
För att bedöma om massorna är lämpliga att återanvända behöver du eller avfallslämnaren ta prover på dem. Om avfallslämnaren har gjort provtagning ska du begära att få se analysresultat. Kontakta miljökonsult om du behöver hjälp med bedömning. Var särskilt noggrann när det gäller utfyllnad inom bostadsmark, jordbruk, betesmark, naturmark eller annan känslig markanvändning där det ställs höga krav på att massorna är rena och inte påverkar omgivningen negativt.
Enligt länsstyrelsen är enda undantaget från provtagning om man gräver upp massor från väl känd, jungfrulig mark utanför tätort, till exempel skogs- eller åkermark som iordningställs till tomtmark. Gränsdragningen för provtagning eller inte av massorna är svår därför rekommenderar länsstyrelsen att massorna alltid bör provtas. Hur provtagningen ska gå till, hur proverna ska tas ut, vilka parametrar som ska provas och så vidare bör ske i samråd med tillsynsmyndigheten för den tänkta platsen där massorna ska användas.
Miljö- och byggnadsnämnden tittar alltid på lämpligheten för återanvändning i varje individuellt fall men det finns några generella krav som Miljö- och byggnadsnämnden brukar ställa. Tänk på att om något avsteg från dessa generella krav görs behöver det motiveras i er anmälan.
Information om asfalt, tjärasfalt och betong
Asfalt får inte användas för att fylla ut mark. Uppbruten asfalt ska i första hand köras till asfaltsverk för återvinning och tillverkning av ny asfalt. Asfalt innehåller oljeprodukter och har ett begränsat användningsområde som vägbeläggning.
Tjärasfalt får inte användas för att fylla ut mark. Tjärasfalt är äldre asfalt med stenkolstjära som bindemedel och användes fram till mitten av 1970-talet. Tjärasfalt med höga PAH-halter klassas som farligt avfall (PAH16 >1000 mg/kg) och ska köras till godkänd avfallsanläggning.
Betong kan vara möjlig att återanvända om den är provtagen och ren. Betong ska i så fall vara krossad och eventuell armering ska plockas bort. Markutfyllnad med betong kan vara aktuell främst i mindre känsliga markområden så som industrimark och trafikområde. Tänkt på att betong kan påverka pH i mark.
Inom vattenskyddsområden gäller antagna skyddsföreskrifter, vilket innebär större försiktighetsåtgärder vid hantering av schaktmassor.
Gällande vattenskyddsområden
Inom vattenskyddsområde krävs ofta tillstånd från miljö- och byggnadsnämnden för att lägga upp och/eller återvinna massor för utfyllnad eller andra anläggningsarbeten. Skriftlig ansökan ska skickas in till miljö- och byggnadsnämnden. Arbetena får inte påbörjas innan tillstånd erhållits.
Miljö- och byggnadsnämnden tar ut en avgift för den tillsyn och handläggning som görs i ett ärende med stöd av ”Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område” (fastställd av Kommunfullmäktige).
Avgift tas inte ut för råd och information.